Dom säger att det tar en vecka att varva ned innan man kan börja ha semester på riktigt. Aldrig riktigt trott på det uttalandet. Trott att jag kan inte varva ned. Jag är alltid på gång med ett nytt projekt bakom hörnet.
Jag tror jag måste ta tillbaka den potentiella åsikten. Jag har nu varit ledig, mer eller mindre, i snart två veckor och måste erkänna att jag börjar komma ned i varv. Saker tar längre tid. Andra saker känns inte lika viktiga. Att ligga på stranden och lyssna på P1s “På Minuten” känns minst lika värdeuppfyllande som att kunna kryssa av ännu en sak från någon imaginär att-göra-lista.
På en gång kommer känslan av att vilja skriva att jag minsann inte bara latar mig. Å andra sidan tar jag det som en träning i att vara ledig att inte berätta vad jag sysslar med som kanske anses mer värdefullt.
Det slog mig i helgen att jag inte riktigt vet vad det innebär att vara ledig längre. Ledig i det avseendet som andra ser ledighet. När man gör.. ja, vadå?
Jobba är motsatsen till ledig. Definierar man då jobba så borde man veta vad att vara ledig är.
Jobba är att producera något – idéer, argument, materiella eller immateriella produkter. Eller som ordboken på min Mac säger “Work: activity involving mental or physical effort done in order to achieve a purpose or result”. Det är så jag ser på arbete iallafall. En aktivitet som är för att uppnå ett syfte. Och syftet är allt som ofta något jag valt. Något som betyder en positiv sak för mig.
Det som jag tror många andra tänker på när dom säger arbete är dock denna definition som också kan hittas i ordboken på Macen: “Work: such activity as a means of earning income; employment”. Att arbete eller jobb är något som man sysslar med för att få en inkomst. Ett nödvändigt ont. Utan syfte mer än att betala nästa LCD-TV.
Med dessa två olika synsätt så är det lätt att inse att ledighet innebär två helt olika saker. Å ena sidan innebär det inaktivitet och slöande utan riktning, å andra sidan innebär det frihet att göra vad man vill. Man skulle kunna säga lite klyftigt att de som ser arbete som den andra definitionen ser ledighet som den första definitionen.
Äntligen ropar någon ut. Någon som inte är skallig hoppas jag. Efter månader av felmeddelanden här så är skiten uppdaterad.
Jag säger som jag alltid sagt. Det är mycket nu.
Det är också många saker som jag skrivit som inte kommit upp här. Vettiga saker. Inte som inlägget om skägg och silikonbröst. Men fram till och med 3e juni så är det nog dött. Tenta i patobiologi den 4e.
Har många gånger fått frågan, eller snarare antagandet, att/om jag har en sån där Apple-telefon.
Fram tills igår har svaret dock varit nej. Men nu tillhör jag den växande skaran fjantar som har en sådan. Dock vill jag framhäva att en sådan telefon idag är så dynamisk att det beror på vad man gör med den som avgör om man är en fjant.
I övrigt så sover jag för lite. Gick hem från skolan idag för att sova. Sov från nio till halv tre.
Har man talat med mig om inlärning någon gång på riktigt så vet man förmodligen att jag anser att alla kan lära sig det mesta. Det handlar mer om att de vedertagna principerna för att lära sig saker är usla. Den åsikten har tagit mig genom en hel del litteratur på ämnet och har fått mig till en personlig uppfattning om inlärning som jag inte är helt klar över än, men den funkar.
Därför är det så fantastiskt när man känner att man kan rikta sitt medvetande mot ett inlärningsfokus och bara suga upp informationen. Med säkerhet hantera rörelser och kunskap, konkret och abstrakt utan att hamna i först frågan om HUR man lär sig. Bara genast hoppa rätt in i att lära sig det man vill.
Försöker applicera mina åsikter och uppfattningar nu på att lära mig spela piano. Lärde mig min första skala idag. Tanken är att göra ett mentalt stopp om en månad och reflektera över hur långt jag hunnit på en månad.
Så… idag, eller snarare imorrse, lärde jag mig en skala.
Sakta men säkert så har vardagen börjat infinna sig på Galten. Galten, det kollektiv som jag flyttade in på i slutet av sommaren och som snabbt blev mitt hem. Där bor jag tillsammans med Lasse och David och livet är faktiskt riktigt bra. Däremot tar det alltid tid att finna en vardag. Särskilt när det handlar om att lära sig leva med nya individer. Att sedan både Lasse och David är enkla att bo med underlättade den biten avsevärt.
Men tid tog det att nå vardagen. Dock tror jag att den har infunnit sig. Ett steg i taget så tar det mindre tid att tänka på hur man beter sig hemma utan det kommer bara. Mer tid går hela tiden åt att göra andra saker, nya saker. Som bland annat skriva på bloggen.
Bland annat så har jag lyckats med att närvara på ett möte med Medicinska Utbildningsrådet ikväll och även författat ett mail till terminsansvarige för termin 2 på läkarprogrammet i Lund. Dock handlade det senare mailet om lite filosofi snarare än om ngt som hade med utbildningsrådet att göra.
Hur som så är det skönt att ha hittat lite vardag att vila i.
…to trim the sails and roam the sea, och just nu är “sea” en analog till Västervik.
Spenderar sista veckan på sommaren i Västervik hemma hos Sofie. Gled in i vår segelbåt, 606 Idefix, i WSS hamn idag igen efter den andra seglatsen sen jag kom hit. Dagens batalj med vågorna utkämpades tillsammans med Sofie och Johanna. Båda duktiga vid rodret och kunniga så att besättningen slapp både ankarspel och myteri.
Fick mig korta och intensiva lektioner i segelvett som satte spinn på hela min världsbild. Jorden gungar fortfarande nu när jag sitter här vid DEN STORA FAMILJEDATORN (ett fenomen som dog ut hemma hos mig under 90-talet).
Det är även nu som jag har jobbat upp den viktigaste solbrännan under året. Åter-till-skolan-brännan, som vi alla vet granskas in i minsta detalj av klasskamraterna. Fram tills i söndags hade jag enbart en kontorsbränna att stoltsera med. Nu, däremot, kan jag återvända till föreläsningssalarna med huvudet högt och okvädesorden piskande omkring mig utan att röra en min.
Är kvar på östkusten fram till fredag morgon då ekipaget rullar mot Lund och Galten. Fredag kväll kommer hänges åt flytt och förhoppningsvis en del TV-spelande.
Nu ska jag vara personlig. Vet inte om jag tycker om det, men får testa. Har gjort värre saker på nätet.
I alla former av diskussioner kring livet och tillvaron kommer man förr eller senare till ämnet kring ägande. Vad är det man önskar mer i livet i form av ägande? Ny TV, ny mobil eller kanske ny bostad? Oavsett vad det handlar om kokar det ofta ner till om man har pengarna att skaffa detta man suktar efter. Jag har många gånger försökt påpeka att det inte handlar om det för att vara nöjd, lycklig och glad. Å andra sidan när det väl kommer till kritan så sitter jag där och läser recensioner på nätverksrouters med inbyggd NAS och drömmer om det fullständigt sammankopplade boendet.
Problemet kommer dock när man plötsligt sitter där i slutet av Augusti och inte har haft ett fyllt konto på ett par månader. Plötsligt känns det verkligen att man inte har pengar och då är det inte lika lätt att säga att de inte spelar någon roll längre. Just den känslan av att pengar spelar roll får mig att känna mig misslyckad och av det blir jag arg. Frågan blir nog ändå om det är pengarna att kunna köpa allt man vill ha som är viktigt eller att ha pengar nog att klara av en dräglig vardag.
Jag vill gärna tro att om man bara har avklarat mat, husrum och några öl så behövs det egentligen inte mer. Alla prylar som kommer sen bidrar nog egentligen inte så mycket. Iaf inte prylarna i sig. Däremot kan jag försvara t.ex. den sociala vinst man får i att ha en bra soffa, en projektor att köra filmkvällar med, en telefon att bli nådd på etc. Det är när man fokuserar på skalet, på transistorerna, på själva prylen som problemen och oförståendet kommer. Det underliggande syftet är viktigare än det ytliga.
Något ska man titulera sina blogginlägg. Don Quixote är lika bra som något. Det är den bok som jag bestämt står näst på min lista över böcker jag vill läsa. Enda orsaken är att det finns hur många bra citat som helst från filmen med samma namn från 1933. Köper den när jag är åter i Lund.
Vilket för in mig på att jag återvänder till Lund i morgon kväll. Kommer bli nice.
Jag känner på ett personligt plan att jag har svårt att skriva saker i bloggen för tillfället. Vet inte. Tror det har att göra med att jag vill mest vara tyst och vara ledig ett tag.
