De senaste dagarna har politikerna tittat ut genom de stängda dörrarna bakom vilka de haft EUmöten av olika informella former. Två huvuden som särskilt fångat min uppmärksamhet är Beatrice Ask och Tomas Billströms. Tyvärr är det inte deras behagliga utseende som fått mig att stanna i stegen, det är deras (främst Beatrice Asks) kommentarer på kritiken på Stockholmsprogrammet.
Beatrice Ask (m), Tomas Billström (? vem bryr sig) och Christian Engström (pp) satt runt samma bord här om dagen i TV4s Nyhetsmorgon och pratade om Stockholmsprogrammet. Det som hade kunnat bli en bra diskussion blev istället en uppvisning i politisk retorik. Christian Engström framförde den kritik som finns bland folket. Till svar brände Beatrice Ask iväg en snygg kommentar.
[...] FRA har definitivt inget med detta att göra men nästan allt polisarbete innebär någon typ av undersökning och informationshämtning [...]
Vilket i sig är ett spännande uttalande då FRA själva på sin egen hemsida meddelar att FRA delger sina rapporter till “FRA:s uppdragsgivare, till exempel regeringen, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen” [länk]. Så när Christian Engström säger SÄPO+FRA och Beatrice Ask säger NEJ, så är man väl så nära man kan komma på en lögn från hennes sida.
I samtalets början slänger sig Beatrice också med en retorisk slägga. Hon nämner barnpornografi i samband med Stockholmsprogrammet (som om det skulle spela någon roll vad hon sa efteråt. Jag skulle kunna försvara att mala ner alla de sista tigrarna i världen ifall jag kunde länka ihop det med ett sätt att stoppa barnpornografin). Det är en retorisk knock-out eftersom ingen offentlig person kan försvara sig mot det. Att säga att personlig integritet står över att stoppa barnpornografin är socialt självmord, även om det i teorin kan vara sant.
Vidare i diskussionen så handlar det mycket om hårklyveri från Beatrice sida. Stockholmsprogrammet är ett målprogram, ja. Det är alltså inte klara lagar som ska implementeras. Å andra sidan vilket hon vägrar medge är att det är ett MÅLprogram som pekar var de vill komma. Eller som HAX skriver:
Menar regeringen verkligen – på fullt allvar – att vi skall ignorera all information om det innehåll som Stockholmsprogrammets påse är tänkt att fyllas med?
Och att inte på egen hand inse att det sticker i ögonen, med rätta, på allmänheten att trycka genom FRA, IPRED och Datalagringsdirektivet och sedan ha ett målprogram som Stockholmsprogrammet är naivt. Man frågar sig lätt om politikerna är döva för kritiken eller bara för dumma för att förstå den?
I DN uttalar sig Beatrice Ask åter igen om huruvida en genomröstning av liggande förslag skulle resultera i mer övervakning.
- Nej, jag har inte hört om någon minister som driver frågan om ökad kontroll av medborgarna. Sen är det ju olika kulturer. Storbritannien har ju till exempel mer kameraövervakning än vad vi troligtvis skulle tycka var okej. Men det är bra med ett principprogram som lägger grunderna.
Först nej, sen å andra sidan kulturer, och till sist bra med principprogram. Så det säger? Att om vi ska respektera resterande EU och lägga ett principprogram, som säger vad? Baserat på de senaste lagarna som pressats igenom så har jag inte några positiva visioner. Särskilt då folk de facto idkar självcensur när övervakning finns oavsett om den tittar på personen eller inte, allt enligt metaforen om panopticon.